"Guppysjukdomar"
Av: Björn Lundmark och Micke Norberg
I ett försök att underlätta för alla som har sjuka guppys har vi gjort en tabell över de vanligaste sjukdommarna. Tänk på att flera sjukdommar kan förekomma samtidigt och följ instruktionerna för respektive medicin. Även om det inte anges i instruktionerna byt gärna en del vatten innan ni börjar behandlingen för att ha rent och syrerikt vatten under behandligen.
Rent allmänt är vi flera odlare som är överens om att långvariga starka saltbad botar de flesta sjukdommar orsakade av externa (på utsidan av kroppen) parasiter. Därför rekommenderar vi denna metod, ifall man kan ta guppyn och behandla den i 1% saltlösning separat under en längre tid.
|
Huvudsymptom |
Möjliga orsaker |
Behandling |
Notering |
|
Fenklibb (kallas även torpedsjukan). Fisken håller ihop fenorna och stjärtfenan blir smal och spetsig. |
Vanligast: någon form av externa parasiter som t.ex. ciliater,
skinnmask eller flagellater
|
Vanligt salt 5-10 g per liter vatten (dvs 0,5-1%) i 2-4 veckors tid. Denna höga salthalt klarar guppyn utmärkt men inte parasiterna.
Saltet bör vara utan jod och ska man använda större volymer går det alldeles utmärkt att köpa "avhärdningssalt" (20 kg säckar med tabletter som väger ca 10 g styck)
Man bör dock tänka på att växter och andra fiskar kanske inte klarar sådana höga saltkoncentrationer, varför behandligen bör utföras i separat akvarium/hink eller likande.
Sera Protazol har även fungerat i vissa fall. |
Absolut vanligaste guppysjukdomen! Syns vid ofta vid ihopslagning av guppystammar* och när man köpt hem nya fiskar. Ofta värre vid försämrade vattenförhållanden, överbefolkning, fel (lågt) pH och annan stress. Yngel är extra känsliga.
Denna behandling kan man med fördel utföra på nyinköpta fiskar för att ta bort externa parasiter.
Lägre saltdoser har tidigare fungerat mot ciliater men nya varianter verkar vara mer tåliga. |
|
Skrubbning mot föremål i akvariet, grå beläggning på huden |
Skinnmask (Gyrodactylus);
Kan även vara
flagellater |
Salt kan fungera tillskinnmask annars preparat mot denna. Vid mörkgrå beläggning: endast preparat mot flagellater, salt hjälper ej.
|
Enstaka skrubbningar är normalt. |
|
Endast långsam avmagring |
Skinnmask och Gälmask (dactylogyrus)
Kan även vara tarmflagellater, se nedan. |
Salt (2,5% koksaltlösning i 15min), eller preparat mot Monogenea (gäl/skinnmask) Sera Tremazol. |
En frisk fisk som äter normalt ska inte magra. |
|
Trådig avföring och långsam avmagring och/eller onormal uppsvullnad. |
Tarmflagellater (hexamita) eller Nematoder |
Preparat mot respektive parasit. T.ex.
Sera Flagellol
Sera Nematol |
Fiskarna kan bli abnormt uppsvullna (knöliga?). Inte att förväxla med bukvattensot då även fjällen reser sig utan här endast en abnormt svullen buk.
Enstaka tarmflagellater förekommer naturligt i alla fiskars tarmsystem, stress genom miljöförändring (tex. import) eller annan sjukdom kan förorsaka massförökning
Tarmproblem kan även uppstå av en felaktig kost. |
|
Röda maskar ur analöppningen |
Camallanus |
Rätt preparat
Sera Nematol anges fungera… |
|
|
Slemmiga fiskar, kan bli gråa och svarta Simmar med gungande rörelser, skrubbar sig mot föremål, fenorna ihopfällda. Matthet tröghet avmagring |
Ichthyobodo (costia); Trichodina eller någon annan flagellat |
Salt, troligen höga doser. (1-2%-ig lösning i 20min) kan hjälpa.Bättre med lämplig medicin t.ex. Sera Protazol |
Här kan fiskarna dö relativt snabbt. |
|
Fisken får en luddig tuss vid munregionen |
Munsvamp |
Lämpliga preparat. T.ex. Sera mycopur eller Bactopur? |
Lätt att behandla |
|
”Övriga
vanliga fisksjukdomar” |
De ”vanliga fisksjukdomarna” t.ex. Oodinium (sammetssjukan) kan man läsa bättre om på andra ställen, de ovanstående är vanligaste guppysjukdomarna som jag upplever det.
|
|
|
|
|
Saltbehandling kan vara av två typer dels genom långtidverkande eller korta intensivbad |
Långtidsbehandling: upp till 1 % salt (10 g salt per liter) i akvarievattnet under minst 14 dagar helst längre, var försiktig ifall det finns andra arter och växter i behandlingsakvariet, de kanske inte alls tål så höga saltnivåer. Ta det också försiktigt när fiskarna avvänjs från saltvattnet detta måste ske stegvis.
Det bästa är att saltbehandla i ett separat akvarium/bytta, men tänk på att parasiten kan finnas kvar i huvudakvariet ifall ni endast tar bort guppyn och kurerar den och sedan släpper tillbaka den i ert akvarium.
Intensivbad: Kortidsbada fisken i upp till 3 % saltlösning under 10-20 minuter har dock inte provat detta själv. Denna metod verkar inte fungera så bra på dagens saltresistenta externa parasiter. Bättre med ett 1% långtidsbehandling (se ovan).
|
* Med ihopslagningar menas all blandning av guppys som ej tidigare gått tillsammans, alltifrån att köpa en guppy som man släpper ihop med sina andra egna guppys till att släppa ihop två stammar från olika akvarium till ett.
Allmäna tips för friskare guppys
Ha gärna nyinköpta fiskar i karantän gärna i minst 0,5 % saltlösning ca 14 dagar innan ni sammanblandar dessa med era tidigare guppys.
När man släpper ihop fiskar från olika stammar/akvarier är det mycket bra att salta med minst 10 g per 10L akvarievatten, i förebyggande syfte då salt kan motverka besmittning av t.ex ciliater och andra yttre parasiter. Jag saltar alltid när jag släpper ihop fiskar, även fast de alla är mina egna fiskar!
Givetvis måste eventuella medicineringar ske efter tillverkarens instruktioner och var försiktiga med salt till växter och andra fiskar än guppys (de flesta levandefödare tål salt mycket bra, de kommer från brackvattensområden). Anledningen till att jag hela tiden refererar till Seras mediciner beror inte på att dessa är bättre eller sämre än något annat märke på marknaden. Utan det är det märke jag har erfarenhet av och troligen går det mycket bra att använda motsvarande medicin av annat märke. Ovanstående sammanställning bygger på mestadels på mina egna erfarenheter och följande pdf om fisksjukdommar (på engelska). För eventuella felaktigheter ansvaras inte, men ni får gärna maila era synpunkter och åsikter till mig.
Nedan följer en artikel från gamla hemsidan om Camalanus
Camalanus cotti
Av Olof Boberg
Parasiten kallas också för Blodmask, för att den har en blodröd färg. Den får inte förväxlas med den blodmask som lever i fiskarnas blodkärl Sanguinicola. Det är en helt annan parasit. Camalanus finns ofta på levandefödande tandkarpar och är en trådmask eller nematod, som lever i fiskens tarmar, där den suger blod. När fisken är i vila ser man att de upp till 12 millimeter långa honorna sticker ut något genom fiskens analöppning. Hanarna är mindre. Camalanus föder levande ungar och varje hona kan fEtusentals larver som den släpper ut i akvariet. Parasiten sprider sig genom att fisken äter upp dessa. Det dröjer en viss tid innan honan är färdig att föda ungar i den nya värdfisken. Det kan enligt min uppskattning ta ca 1- 2 månader innan nästa generation kommer. Man kan lätt lura sig och tro att man blivit av med besväret. Enligt uppgift kan masken fortplanta sig, utan mellanvärd i tvEgenerationer i akvariet.
Den aktiva beståndsdelen i botemedlet heter triklorphon och finns bland annat i Neguvon och Masoten som jag har provat. Även Sterazin har sagts vara bra. För mej har det dock inte lyckats med någon av dessa mediciner. När masken dog, dog fisken också
Den medecin som till slut botade mina fiskar var ett medel som egentligen är avsedd för inälvsmask för får och getter. Jag fick köpa preparatet av en kille från Nynäshamns akvarieförening och han i sin tur hade haft hjälp av en veterinär. PEflaskan står det Decaris Vet, 75 mg/ml, 100 ml injektion, Levamisol, Jansssen, Pharmaceutica, Beerse Belgien, Framstiller: Janssen Pharmaceutica NV, Belgien, Danmark, Janssen-Cilag AS, Birkeröd Mt-nr 06069. Av den tog man 5 ml till 100 liter vatten och tillsatte den med en injektionsspruta som man stack in genom korken precis som med insulin när man har diabetes och sprutade det i akvarievattnet.
Jag har ocksEhaft möjlighet att prova medecinen pEen annan parasit, som lever under huden pEbl a karpfiskar och heter Lernaea. Lernaea är ett kräftdjur och visar sig som röda fläckar pEfisken. Parasitens honlarver borrar sig in i värddjurets läderhud och suger blod eller näring. Väl på plats ändrar parasitkräftdjuret form och blir trådliknande. Endast äggsäckarna, liknande dem hos cyklops finns utanför fisken. Artens hanar är frisimmande och simmar runt i akvariet och befruktar honornas ägg. Enligt uppgift sticker ibland trådar ut genom den intensivt röda fläcken som uppstår utanför parasiten. Trådarna lär vara sEkraftigt tilltagna att man till och med kan dra ut parasiten från sitt gömställe. Samma medecinering som för Camalanus cotti botade fiskarna.
Källor: Schäperclaus, Fischkrankenheiten, Akademi-Verlag, Berlin. Kosmos-Handbuch, Aquarienkunde, Das SEswasseraquarium. Gottfrid Schuberts kapitel om sjukdomar.
|